All is fine vs avgå alla
Jag har ju varit med ett tag och sett alla debatter, oftast extremt polariserade, om hur läget är i vår älskade förening. Allt är fantastiskt, till det går käpprätt åt helvete. Det är lite tunnare med åsikter någonstans mittemellan dessa ytterligheter. Jag ser egentligen ingen skillnad nu på X eller Facebook, som för 20-talet år sedan när det var Hockeysnack som gällde. Utvecklingen går verkligen inte framåt, varken för föreningen eller för dess medlemmar.
Som jag ser det, ger denna polarisering sämsta möjliga förutsättningar för valberedning och styrelse att tillgodose medlemmarnas krav och önskemål. Jag kan tänka mig att det är rätt så bekvämt att sitta i någon av ringhörnorna och låta sina obevekliga normer få råda fullt ut. Dock ger det inte mycket till utveckling och de som hör till det missnöjda lägret blir inte en millimeter mer nöjd och de som alltid är nöjd kommer att fortsätta så. Ett evigt status quo, där det kan bli guld eller nedflyttning lite hur som helst, med övervikt av det sämre.
Jag märkte en viss kritik mot att jag var för hård och kritisk gentemot Håkan Svedman i mitt förra inlägg. Jag kanske inte fick fram budskapet tillräckligt tydligt, men min kritik var inte ämnad i så hög grad mot en specifik person utan mot mentaliteten, och där är vi medlemmar kollektivt ansvariga. Svedman är i mina ögon en förvaltare, och där är lugn och ro, tålamod och rimliga förväntningar det som prioriteras. Däremot är det inte tillräckligt i en organisation som vill vinna, och då behöver vi en framåtlutad styrelse istället. En styrelse som kan styra skeppet på lång sikt och lägga upp strategierna, som blir till riktlinjer för förvaltarna. Dessutom kan det behövas jagas på lite om förvaltarna inte jobbar på i rätt takt som krävs enligt strategier och riktlinjer. Med denna konstruktion hamnar då ansvaret till slut hos oss medlemmar, och valet av styrelsemedlemmar. Vilket kan tyckas som ett tungt ansvar, men allt som egentligen krävs är en lyhörd och observant valberedning och en konstruktiv debatt bland oss medlemmar ska det ändå gå att få ihop.
Det vi behöver göra för att komma dit, är inte att tycka allt är skit eller allt är perfekt, utan nyckelfrågan är “Vad kan bli bättre?”. Fungerar juniorverksamheten som du vill att den ska göra? Är kommunikationen från styrelsen det du vill höra? Är vem som skapar souvenirer viktigt för dig? Osv. Då går det inte att gömma sig bakom allt är skit, vi gick ju trots allt upp i SHL igen direkt efter degraderingen. Men inte heller allt är bra går att stå bakom, vi har ju precis varit ner och vänt i andraligan. Vad kan bli bättre? Vilken är personen som kan jobba för att det blir det? Kontakta valberedningen om du har något förslag eller tankar om vad som behövs i framtidens Brynäs.