Jaha, är vi klara nu? Vi får återkomma i mas och se vad vi ska bråka om, alternativt jubla. För så är det vi gjort i alla år jag varit med, och det börjar bli ett par. Det bråkas och diskuteras (eller mest är det väl en massa käbbel) en hel del inför årsmötet, särskilt efter sådana säsonger när det gått dåligt. Men sen händer nåt, samtliga medlemmar tar semester både från arbete och föreningen och allt är frid och fröjd. Möjligen slökollar vi efter uppdateringar runt nyförvärv. Det här som var så otroligt viktigt innan årsmötet, kandidater som vi förordade som skulle bli perfekt för uppgiften, allt detta är glömt sekunden efter ordföranden klubbat för årsmötets avslut. Vi har gjort vår plikt att rösta, nu får de valda sköta det hela, så får vi se inför nästa årsmöte om det blev bra eller dåligt. Lite Brynäs-tombola helt enkelt, lämna allt åt slumpen, det känns tryggt.

Jag har själv rätt nära erfarenhet av detta, vi var ett gäng under namnet ”Brynäs kan bättre” som riktigt funderade igenom både en lämplig styrelse och en plan framåt. En rätt så väl genomförd kampanj på det hela (nudge, nudge) Vi gjorde dock samma misstag som alla andra gör, år efter år. Vi gjorde inte i närheten av samma arbetsinsats när det kom till UPPFÖLJNINGEN. Det allra viktigaste, om resultat och mål ska uppnås.

Vad jag vill säga är att vi måste hålla uppsikt på våra förtroendevalda under HELA året. Ett bra exempel är att Conny gör sitt första uttalande som ordförande, på Brynäs hemsida. Han är överraskad över hur bra det står till med föreningen. Det är väl positivt? Jo, det kan det förstås vara. Men vi har inte råd att vara det allra minsta nöjda i den situation vi befinner oss. Oavsett hur bra det är, så måste det bli mycket bättre. Vi spelar i andradivisionen och vi ska härifrån så fort det bara går, och sen aldrig återvänd.

Jag vill se mer av framåtanda och nu jävlar mentalitet.

Trevlig midsommar på er!